Om två veckor är det val i Zimbabwe. 

Å ena sidan släpper regeringen inte in internationella observatörer – eller rättare sagt, observatörer är välkomna från Iran, Ryssland och Nordkorea…

Å andra sidan tillåts oppositionen – än så länge – kampanja öppet. Både MDC med Morgan Tsvangirai som presenidentkandidat och den uppstickande före detta finansministern Simba Makoni får sändingstid i den statliga propagandateven (inte så mycket, men ändå).

Å ena sidan är det färre elavbrott än på länge och det finns varor i affärerna.

Å andra sidan spelar detta knappast någon roll för den överväldigande majoriteten. Det råder svält, både i stad och på landsbygd och hjälporganisationer distribuerar nu mat till omkring fyra miljoner människor. Mat som distribueras av regeringen används för att köpa röster och lojalitet.

De traditionella ledarna har just fått nya bilar i gåva av president Mugabe. Och staten gör som Joaquim von Anka – trycker fler sedlar för att finansiera valapparaten. Mugabe fyllde 84 häromveckan och kalaset kostade knappt två miljoner… kronor. Senaste nytt är att inflationen nu är uppe i 150 000 procent.

Våldet har inte minskat, tvärtom fortsätter det med förnyad kraft. Men det sker selektivt och i skymundan; syns inte om man inte vet vem man ska fråga. Att 50 människor hamnar på sjukhus därför att de blivit nedslagna i en demonstration är ingen nyhet i ett land där statsmedia har total kontroll över informationen, åtminstone på landsbygden.

Å ena sidan har det aldrig tidigare funnits så många röstlokaler som inför detta val. Å andra sidan är de inte tillräckligt många… som det ser ut nu får varje stadsbo i snitt nio sekunder på sig att rösta om alla ska hinnas med.

Zimbabwe är ett paradis för alla som frossar i konspirationsteorier. För vanligt folk är det ett helvete på jorden.

Plötsligt finns det poliser i alla stora korsningar – för att dirigera trafiken. Kanske också för att påminna om att de finns.

Å ena sidan säger den högsta militärchefen att han ordnar statskupp om inte Mugabe vinner… Å andra sidan antas den högsta militärledningen stödja oppositionskandidaten Makoni…

Eller som Kent, en kirurg som arbetat här i många år, sa idag:
– Tror ni verkligen att Mugabe lämnar sin post gående?

Det enda vi vet är att vi inget vet.

Mer än att miljoner människor är hungriga, arga – och rädda.

Annons