Dag sex… och dagens första email:

‘Om vi inte får några oficiella resultat idag, har vi inget val än att försöka hitta dem på svarta marknaden. Det alternativet har hållit landet igång de senaste tio åren.’

Och kommentarer som:

– Äh, det förstår du väl att det går åt skogen här… det finns ju ingen champagne att köpa för att fira Mugabes förlust…

– Först ser de till att vi svälter i ett par år – sedan driver de oss till vansinne i väntan på valresultat… det blir ju en enkel match för Mugabe. Vid det här laget är vi ju sinnessjuka hela bunten…

Det som i början av veckan ändå får betecknas som optimism – om än försiktig – har nu bytts ut mot nattsvart humor och cyniska tillrop. Strategin: så länge man orkar skoja, så är loppet ännu inte kört…

Pratar så ofta jag kommer fram på telefon med vår projektpersonal ute i landet. En av dem, Elijah, berättade i går kväll att situationen i provinsen Midlands börjar förändras. Från rätt vanlig vardag syns nu tydlig polisnärvaro ute på landsbygden; medlemmar av Mugabes fruktade ungdomsmilis har även rest ut till byarna.

I Harare ser det ut som vanligt på ytan; möjligen något fler poliser och något mindre trafik. Under ytan börjar det dock hända saker. I går kväll greps ett par utländska journalister på ett hotell nära där vi bor. Polisen gjorde även räder mot oppositionens kontor.

Idag ska Mugabe träffa regeringsledningen, politbyrån. Efter mötet väntas något slags uttalande. Spekulationerna om vad går vilda.

Tills vidare tar vi ett djupt andetag. Och väntar.

Annons